Man skulle kunna hävda att en tidskrift som väljer ”offentligt” som tema i grund och botten endast demonstrerar hur redaktionell slentrian kan skapa intellektuella tautologier. Allt som trycks och publiceras är ju offentligt, så hur skulle vi kunna göra något som inte är offentligt? Bra fråga. Svaret kanske ligger i att fokusera på olika sorters offentlighet som existerar i världen. Det privata och det intima är termer som inte längre behöver implicera hemligheter. I en kultur där tillgången på offentligt material är en central faktor, spelar bilder och fotografier en
viktig roll i beskrivningen av det offentliga eller avslöjandet av det privata. Genom att välja att fotografera någonting, genom att rama in en bild, som konst, bevis eller reklam tar vi alla möjliga mikrobeslut om det offentliga och det privata. Bilder och information som vilar i offentliga arkiv är till exempel inte tillgängliga för allmänheten utan endast för några få utvalda vars egna vetskaper och motiv ligger fördolda i kollektiva begrepp som ”den breda
allmänheten”.

Det offentliga är ett begrepp som ständigt förändras. Övervakning och kommunikationsteknologier har blivit så sammansmälta att narcissism och voyeurism har börjat luckra upp distinktionen mellan det offentliga och det privata. Betraktaren blir betraktad, publiken blir underhållaren. Inom denna rundgång har frågan om vad det offentliga innebär verkligen blivit ett fascinerande tema. Välkomna till Motiv Offentligt där fjorton fotografer och konstnärer undersöker och fördunklar idéen om det offentliga på njutbara och tankeväckande sätt.

Redaktionen för Motiv i mars 2008