Föreställningen om att det finns privata respektive offentliga rum lever kvar i vårt språkbruk. Men vad betyder den uppdelningen egentligen idag? Det tycks som om en upplösning av gränserna mellan privat och offentligt blivit typisk för vår samtid. och här spelar fotografiet en avgörande roll. Historien om det offentliga rummet är intimt förknippad med den demokratiska traditionen. torget, agora, grekerna, demos, den fria människan – allt detta skrivs in i det vi brukar kalla offentlig plats. Men till vardags är det knappast vårt demokratiska arv vi förknippar med gator och torg. Det dagliga livet är lite mindre storslaget.
”Det offentliga rummet” är för de flesta en slags platser som finns utomhus, som trottoarer, gator, torgytor, busshållplatser, parker. Det privata är där hemma, där vi lämnar skorna i hallen, där vi äter och sover. För det mesta räcker orden ”ute” eller ”inne” för att beskriva var vi befinner oss. Ute och inne är dessutom bättre lämpade att beskriva våra miljöer än motsatsparet offentligt – privat. var befinner sig då det offentliga så som idé idag?
Efter massmediernas stora genombrott för ungefär 60 år sedan, då radio, tidningar och tv nådde i stort sett alla, blev ingenting sig riktigt likt. Massmedia är idag i allra högsta grad en del av det offentliga livet, rent av viktigare än offentligas platser i staden. Det är via massmedia information sprids, debatter skapas, och våra åsikter omstöps och befästs. Massmedia skapar också ideal och begär, inte minst via reklam och annonser. På samma sätt som torget och kyrkan en gång var platser för kungörelser och kommers, är tidningar, radio och tv idag handelns och maktens megafoner. tusentals fotografier och rörliga bilder bär huvudrollerna i detta informationsflöde varje dag.
Men idéen om staden som plats för kommunikation lever kvar i vår begreppsvärld. Gator, och mötesplatser finns inte bara i staden utan också i språket. vi ”går ut på” nätet och ”möts” på webben. Chatsidor kan ha namn som ”torget” och till ”hem”-sidorna kommer man genom att klicka i ett ”fönster”. internet är som en virtuell stad med alla dess arkitektoniska element – inklusive brandväggar och genvägar.
